Om du lider av depression i Stockholm eller Lund-områdena

Intresserad?

För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta:
Ewa Karlsson, telefon 0732-300 450 eller e-post ewa.karlsson@probare.se

Depression är en folksjukdom som vi just nu har studier kring och förhoppningen är att komma fram till en bättre folkhälsa. Idag lider många av depression och mörkertalet är stort på hur många som lider av det. Särskilt som det fortfarande kan förknippas med svaghet och då speciellt bland män kan kännas pinsamt att erkänna att man är deprimerad. 

Man kan ha fått en depression om man känner sig nedstämd, trött och orkeslös under en längre period, lusten till att göra favoritsakerna finns där inte även fast det i normala fall skulle ge dig glädje och ro. Då kan man behöva hjälp för att må bättre. I de allra flesta fall så blir man bättre redan efter några veckor med rätt behandling.  

Den här texten kommer handla om depression hos vuxna och hur man kan känna igen symptom och hur man kan göra för att så fort som möjligt ta sig ur depressionen.  

Att känna sig ledsen eller nedstämd är vanligt och händer alla nån gång ibland och det är ju naturligt. Tyvärr kan inte livet alltid vara en dans på rosor. I det stora hela är det vad vi kan kalla livet. När vi tvingas möte något negativt så påverkar detta oss i olika grad och i normala fall går över av sig själv. 

Vad är en depression?

Man kan ha fått en depression om man under en tid som är längre än två veckor känner dig mycket nedstämd, trött och orkeslös. Är man inne i en depression så innebär det att du sällan eller aldrig känner någon glädje eller lust. Inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla.  

Man känner ingen lust till att ta tag i någonting och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, vardagen känns tung och meningslös och inte ens en vacker dag kan få en att vilja ta den där sköna promenaden. Man kan också tappa intresset för det mesta omkring sig, saker som nyheter, arbete eller vad som händer i vännernas liv är helt enkelt inte intressant längre.  

Att delvis eller helt sluta bry sig om andra är ingen ovanlighet. Kan kännas av andra som att man helt plötsligt blivit helt empatilös. Att bli deprimerad betyder inte att du är svag eller att det är något ”fel” på dig som person. Det är vanligt med depression. Därför så är råden alltid att söka hjälp tidigt så att man kan få behandling.  

Symtom på depression

Depression kan ge en rad av olika symtom. Här kommer en beskrivning av olika symtom som är vanliga när man är deprimerad. Kanske kan du kan känna igen dig i ett, eller flera, av dessa:

  • Låg självkänsla
  • Känsla av hopplöshet 
  • Orkeslöshet 
  • Koncentrationssvårigheter 
  • Ångest, irritation eller ilska
  • Kroppsliga besvär
  • Självmordstankar
  • Nedstämdhet

En depression påverkar självkänslan. Man kan tycka illa om sig själv och tänka att man är värdelös. Skuldkänslorna hopar sig över saker som man borde ha gjort men inte orkar göra och detta är vanligt. Man kan anklaga sig själv för saker som går dåligt.  

En vanlig dag börjar med att man vaknar och redan är trött trots att man sovit 10 timmar. Att bara ta sig upp ur sängen är påfrestande och man frågar sig ofta varför man skall gå upp då man bara kommer hamna framför tvn i soffan. Man vet att man borde laga frukost men bara tanken på att resa sig upp är jobbig. Trots att solen lyser fint så vill man bara dra för och stänga in sig men inte ens det orkar man för att dra för gardinerna är jobbigt. Dagen går och det är knappt man orkar byta kanal på tvn. Till slut så måste man gå på toaletten och till och med det är riktigt jobbigt. När det börjar närma sig kväll så har man kanske orkat ta en macka, kanske inte. Har man tur har man nån man bor med som kanske kommer hem från jobbet och undrar hur dagen har varit. Kanske undrar den personen varför du inte plockat undan lite disk och du kunde ju kanske ha dammsugit i alla fall. Detta spär på känslan av att känna sig värdelös. Maten kunde du ju ha gjort kanske men det måste sambon göra nu trots att hen har varit på jobbet hela dagen. Har man barn som kanske måste hämtas på dagis eller skola så orkar man inte ens det. Viljan finns till att göra alla de vardagliga sysslorna som finns i livet.... Men orken, lusten finns helt enkelt inte. Det är en mental spärr som skriker åt en att bara lägga sig ner och sova hela dagen.  

Känsla av hopplöshet vid depression

Att känna att livet känns tomt och meningslöst är ett av symtomen på depression. Man kan tänka att det inte är någon mening med att försöka göra något åt det som är fel, och att ingenting någonsin kommer att bli bra. Varför göra något som ändå inte kommer bli bra. Lika bra att inte göra det då. 

Orkeslöshet vid depression

Om man har en depression påverkas din kraft, din energi och din ork. Man kan bli så påverkad att man inte orkar hålla ordning runt om sig. Till exempel kanske du inte orkar plocka undan efter dig när du har ätit, eller ta upp något som du har tappat på golvet. Att damma och städa är otänkbart. Den personliga hygienen är svår att sköta. Så länge man inte luktar allt för illa behöver man ju inte duscha. Kanske måste man bli tvingad till en dusch innan man tar den. När man väl är inne i duschen så kan man stanna där en evighet.  

Koncentrationssvårigheter vid depression

Man kan ha svårt att läsa en bok eller följa med i en film. Man känner sig rastlös och ofokuserad och trots detta så orkar man ändå inte röra på sig vilket kan bli mycket frustrerande vilket spär på hopplösheten. Ångest, irritation eller ilska Man kan få ångest och oroa sig mycket för framtiden eller för andras krav eller förväntningar. Eftersom du inte orkar någonting så spär detta på och om man då blir kritiserad av någon kan det lätt leda till ilska, irritation och ångest. Du kan känna dig irriterad eller lätt bli arg, även för småsaker.  

Kroppsliga besvär vid depression

En depression kan också kännas i kroppen. Här är vanliga symtom:  

  • Man har besvär med magen.
  • Man har huvudvärk.
  • Man har värk i axlarna, nacken eller ryggen.
  • Man har tappat matlusten, eller äter och dricker alldeles för mycket. 
  • Man har tappat sexlusten.
  • Man har sömnsvårigheter, svårt att somna, vaknar flera gånger under natten, eller sover alldeles för länge. 
  • Självmordstankar.
  • Man har flera tankar igång samtidigt och kan inte avsluta en tanke innan nästa kommer vilket gör att ingen tanke blir färdigbehandlad.  

Ibland kan depressionen göra att du tänker att det vore bättre om du inte levde och självmord känner man som en utväg. Man kan också känna att man är en belastning för sina nära och kära. Tankarna om att alla egentligen skulle må bättre om du var borta finns där hela tiden i bakgrunden. 

Ibland är tankarna på självmord väldigt starka och konkreta, och du kanske planerar på att ta ditt liv. Om du mår så ska du INTE vara ensam. Då ska du söka HJÄLP DIREKT.  

Man får aldrig glömma att det finns nära och kära som älskar en och bryr sig om hur man mår. Det är dessa man alltid ska tänka på med kärlek.  

Det finns olika typer av depression

Den vanligaste formen av depression kallas för egentlig depression, och man brukar ofta dela upp dessa i tre svårighetsgrader:

  • Lätt eller lindrig depression.
  • Medelsvår eller måttlig depression.
  • Svår eller djup depression.  

De olika graderna av depression beskriver hur mycket man klarar av att fungera i vardagen. Har man en lätt eller lindrig depression kan vardagen fungera, även om man mår dåligt.  

Har man en medelsvår eller måttlig depression är det svårt att klara av vardagen, och det märks tydligt för den närmaste omgivningen att du mår väldigt dåligt.  

Lider man av en svår eller djup depression påverkas allt i livet, och man kan få svårt med att äta, dricka eller sova. För omgivningen märks det tydligt att du inte orkar eller klarar av vardagens krav. Det är vanligt att den som är djupt deprimerad får självmordstankar, men det är inte alla som har en djup depression som har självmordstankar eller självmordsplaner. 

Återkommande depressioner

Risken att man får återkommande depressioner ökar om man är deprimerad under en längre tid och inte får behandling. Man brukar säga att när man är på ett bra humör så når man inte riktigt lika högt upp på berget som man gjorde när man var frisk och glad. Händer något negativt så är dalen mycket djupare och svårare att ta sig upp ifrån än om man vore frisk. Oftast så tar det längre tid att ta sig upp till ett stadie där man är nöjd med livet igen för dalen tar längre tid att ta sig ur. Ju längre tid man har återkommande depressioner, desto djupare och tätare kan dessa bli. Därför är det viktigt att du får behandling tidigt för att kunna hålla dig borta från dalarna så att man fort kan ta sig upp på berget igen.  

Årstidsbunden depression

En typ av de återkommande depressionerna som finns är årstidsbunden depression. Då kommer symtomen vid samma tid varje år. De flesta med årstidsbunden depression får besvär under den mörkare årstiden. Men det finns även de som mår som sämst på våren och sommaren. 

Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom är en följd av långvarig stress, utan tillräcklig återhämtning. Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som råkar ut för utmattningssyndrom som blir deprimerade.  

Bipolär sjukdom

Det kan handla om en bipolär sjukdom om du har återkommande depressioner som varvas med perioder av mani. När man är i ett maniskt stadie är man överdrivet upprymd och kan förlora omdömet helt eller delvis. En sådan diagnos behöver ställas av en psykiater, alltså en läkare som är specialist inom psykiatri.  

Dystymi

Man kan ha en lättare depression, men som varar under en längre tid. Det kallas för dystymi. Det är vanligt att man får dystymi som ung. Då kan vården och dina närstående tyvärr uppfatta din nedstämdhet och låga självkänsla som ett personlighetsdrag innan man får hjälp. Det kan göra att du inte får någon diagnos och missar behandling och ju snabbare man får behandling desto snabbare kommer man ur depressionen vilket är mycket viktigt.  

Depression i samband med att få barn

Det är inte ovanligt att bli nedstämd under graviditet eller när man nyss blivit förälder. För en del kan nedstämdheten bli till en depression. Då är det viktigt att man snabbt söker hjälp för det. Prata med din barnmorska eller en läkare om du mår psykiskt dåligt när du är gravid, eller med någon på BVC om du nyss blivit förälder och inte mår bra. Det är svårt att förbereda sig på att bli förälder om man inte alls mår bra och det är därför det är så viktigt att känna sig själv och våga ta hjälp. Gärna så fort som möjligt.  

Vanligt med andra besvär ihop med depression

Det är inte ovanligt att man får andra besvär ihop med depression, som till exempel alkoholberoende eller besvär med ångest. Därför är det viktigt att inte vänta för länge med att söka hjälp.  

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du eller någon annan har en depression. Din lokala vårdcentral är en mycket bra start att börja med att kontakta och be att få prata med en psykoterapeut eller psykolog.  

Om du behöver prata med någon anonymt

Man kan alltid ringa en telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vem du kan kontakta. Man kan alltid ringa anonymt.  

Om det är bråttom

Man ska alltid söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om man har tankar på att ta sitt liv, eller mår så dåligt att man känner att man inte orkar mer.  

Du som är närstående ska hjälpa den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet ska man ringa 112.  

Undersökningar och utredningar

När man söker vård för depression får man berätta hur man mår. Det finns inga prover eller kroppsliga undersökningar som kan visa om man lider av en depression. Bedömningen görs helt utifrån det som kommer fram i samtalet. I vissa fall kan man få fylla i en enkät med en massa frågor och kryssa i på en skala hur man känner. Man räknar sen samman det antal poäng som det blev och utifrån detta kan man snabbt få en lite förenklad bild av hur man mår men som blir en bra grund för vidare behandling.  

Den man träffar när man bett om hjälp kan vara en läkare, sjuksköterska, psykolog, socionom eller någon annan som har psykiatrisk kompetens. Om den man träffar inte är läkare, ska man också få ett läkarbesök för undersökning och en kompletterande bedömning.  

Skatta hur du mår

Det här är det vi menade med en enkät. Oftast får man fylla i ett eller flera så kallade skattningsformulär, där man får svara på frågor om hur man mår. Det kan vara frågor som till exempel:  

  • Hur ofta känner du dig nedstämd?
  • Hur sover du på nätterna? 
  • Hur är din aptit?
  • Hur ofta dricker du alkohol?
  • Hur är dina tankar om liv och död?  

Läkaren gör sedan en bedömning utifrån både intervjun och formuläret.  

Lämna blodprover varför då? Det syns väl inte om man är deprimerad på blodet?  

Eftersom vissa sjukdomar som kopplas till kroppen kan ge symtom som liknar depression kan läkaren ofta göra en kroppsundersökning och man kan få lämna prover.  

Exempelvis kan ökad eller minskad mängd av sköldkörtelhormon, blodbrist eller höga kalknivåer i blodet ge symtom som påminner om en depression. Undersökningen kan även visa om man har brist på andra ämnen, såsom D-vitamin.  

Behandling vid depression

En depression kan behandlas på flera olika sätt. Detta beror på vilken typ av depression man har och vad man själv föredrar. Under behandlingen är det bra om man kan försöka behålla vardagliga rutiner som man klarar av.  

De här formerna av behandling fungerar vid depression:  

  • Råd och stöd för sunda vanor
  • Psykoterapi
  • Läkemedel
  • Elbehandling

Det främsta sättet att behandla vid lätt till måttlig depression består av att man får information om vad depression är och vad man kan själv kan göra för att börja må bättre.

Under samtal med vårdpersonal kommer man att få frågor om sina levnadsvanor. Då kan man fundera över sina vanor och se om man behöver stöd för att göra förändringar. 

Följande råd är de viktigaste att följa:  

Röra på sig

Fysisk aktivitet har en lugnande effekt på hjärnan och hjälper mot depression. Vid fysisk aktivitet frigörs endorfiner som är kroppen egna lyckopiller. Hur mycket man behöver röra på sig för att få effekt varierar från person till person. Man kan till exempel cykla, simma, promenera, arbeta i trädgården eller göra någon annan vardagsmotion. Det bästa är om man rör på sig varje dag cirka 30 minuter.  

Försök att sova tillräckligt

Sömnen är otroligt viktig för att man ska må bra. Försöka att gå och lägga sig samma tid varje kväll. Dagsljus är viktigt för att må bra och för att bli trött på kvällen. Därför är det bra att vistas utomhus, helst mitt på dagen när det är som ljusast. Passa på att ta den där promenaden då kanske  

Äta på regelbundna tider

Att äta på bestämda tider kan ge struktur till dagen och det är vad det handlar om. Man måste nästan gå tillbaka till att vara ett barn igen som växer upp. Fasta rutiner är viktigt för att få lugn och ro och veta vad som gäller. Försök att äta varierat och hälsosamt i den mån det går. Oftast är det inte lätt att laga mat för orken finns där inte riktigt. Men att göra enkla maträtter och mellanmål är ändå bättre än ingenting. Exempel på det kan vara frukt och grönsaker, färdiga sallader, frysta grönsaker eller färdigmat från mataffären. Det viktiga är att äta regelbundet.  

Undvik alkohol

Man brukar även få frågor om sina alkoholvanor. Det är inte ovanligt att dricka alkohol för att dämpa nedstämdhet och ångest. Men på lång sikt förvärras både ångest och depression av alkohol och då kanske man dricker ännu mer vilket blir till en mycket ond spiral. Alkohol ökar även risken för att man ska få allvarliga självmordstankar. Det är viktigt att man är ärlig och berättar för vårdpersonalen hur mycket och hur ofta man dricker. Vårdpersonalen ser aldrig ner på någon som dricker vilket är viktigt att ta med sig. De vill hjälpa dig. Så var ärlig annars finns det risk att behandlingen inte fungerar. 

Psykoterapi

Psykoterapi kan hjälpa vid depression och ge dig de verktyg som man behöver för att klara av vardagen och ta sig ur depressionen. Att gå i terapi kan också underlätta för dig som gör förändringar i de vardagliga vanorna. Den vanligaste behandlingen man gör vid depression är kognitiv terapi, KBT eller interpersonell terapi, IPT.

Antidepressiva läkemedel

Ibland så behöver man komplettera med mediciner för annars hjälper inte förändrade levnadsvanor och psykoterapi som behandlingsmetoder. Då behöver man hjälp av läkemedel för att övrig behandling ska ha effekt.

Det finns flera olika typer av läkemedel mot depression. Det är viktigt att behandling med läkemedel hela tiden utvärderas, för att se om den hjälper eller behöver förändras. Läkare ansvarar ytterst för din behandling men ofta i samråd med psykoterapeut. Det är ofta en läkare som har ansvaret för din behandling. Om du får annan behandling än läkemedel, kan det vara en psykolog, kurator eller sjuksköterska som sköter själva behandlingen och som du träffar återkommande.

När man går igenom en depression så är det alltid en individuell behandling av dig. Ingen behandling ser exakt ut som nån annan får. Detta då alla människor reagerar individuellt på behandlingar, det gäller både läkemedel och psykoterapi. Därför är det viktigt att man har återkommande kontakt med sin läkare och psykoterapeut under behandlingstiden.

Bedömning ges av psykiater

Läkaren på vårdcentralen skriver ofta en remiss till en psykiatrisk mottagning om behandlingen man har fått inte hjälper. Där får man träffa en psykiater för att få en noggrannare bedömning genom samtal och man får då tips och idéer om hur man kan komma tillbaka till att bli en gladare person igen. En psykiater är en läkare som är specialist i psykiatri. Man kan också behöva en bedömning av en psykiater om läkaren på vårdcentralen misstänker att man har en svår depression, eller någon annan psykiatrisk diagnos. Detta är vad en psykiater är som bäst på.

Man kan även ha andra besvär som till exempel ångest eller ett alkoholberoende. Ibland behöver depressionen behandlas innan det andra kan behandlas, ibland behöver allt behandlas samtidigt på olika sätt. Det är olika för olika personer och vi är alla individer med olika förutsättningar i livet. Därför anpassas alltid behandlingen på individnivå.

Behandling av svår depression

Vid en svår depression hjälper inte förändrade levnadsvanor eller psykoterapi som enda behandling. Då behöver man oftast få antidepressiva läkemedel som första behandling. I vissa fall kan man även behöva få behandling på en psykiatrisk klinik. Du kan också behöva en del praktisk hjälp för att klara vardagen. Man kanske behöver träffa läkaren oftare för att behandlingen ska bli så bra som möjligt. Ibland, om det finns stor risk för självmord, behöver du få vård på en psykiatrisk klinik för din egen säkerhet.

Elbehandling

Du kan få en elbehandling, eller ECT som det också kallas, om du inte blivit hjälpt av annan behandling. Elbehandling kan vara mycket effektiv mot svår depression. Den vanligaste biverkningen av elbehandlingen är att minnet påverkas. Det gäller framför allt närminnet under den tid som elbehandlingen pågår. Även om problemet för de flesta försvinner så är detta en metod som man undviker att göra i första stegen av en behandling.  

Återhämtning

Efter några veckors behandling brukar de flesta känna sig bättre. Det kan dock ta flera månader innan man känner dig helt bra. Efter en svårare depression kan det ta längre tid, ofta upp till ett år. Att behålla kontakten med en terapeut eller annan behandlare under en tid även efter depressionen är att rekommendera. På så vis att du kan diskutera och få stöd i återhämtningen om du behöver det. 

Vad kan man göra själv?

Har man haft en eller flera depressioner, eller vet att man har en ökad lätthet för att bli deprimerad så kan man försöka se till att göra sådant som minskar risken för depression. Här kommer några förslag på saker som kan hjälpa, även om de inte ersätter professionell behandling.  

Utveckla nya, sunda vanor

Att göra förändringar när det gäller sina dagliga vanor kan ibland vara svårt, särskilt om man inte har mått bra under en längre period. Men att bestämma sig för att göra en förändring, och hålla fast vid den, kan också ge kraft och öka självkänslan. Det kan i sig vara ett skydd mot depression och istället öka välbefinnandet.  

Att man rör på sig regelbundet skyddar mot depression.  

Man får ökad motståndskraft mot stress, lättare för att somna och en bättre sömn påverkar välbefinnandet. Försöka hitta de aktiviteter som man tycker är roliga och röra på sig så mycket man kan i vardagen.  

Att sluta med nikotin

Om man röker eller snusar kan man må bättre på sikt av att sluta med nikotin.  

Vistas mera utomhus

Dagsljus är viktigt för att må bra. Därför är det bra att ta promenader eller cykelturer mitt på dagen när det är som ljusast. Särskilt om det är sen höst, vinter eller tidig vår då dagarna är korta. Att ha bra belysning hemma och på arbetet kan också påverka humöret till det bättre.  

Försök att sänka kraven

Man är ingen supermänniska och att ställa lika höga krav som när man var frisk kommer bara att ge mer ångest eftersom depressionen gör att man har mindre energi. Det kan betyda att man måste acceptera att för tillfället måste jag ställa om och bete sig på ett annat sätt än man har varit van vid. Man kan behöva sänka sina krav på sig själv om du arbetar. Man kan behöva beskriva för sin arbetsgivare vad man klarar av. De flesta arbetsgivare har förståelse för att man inte alltid kan prestera på topp och även när det gäller privatlivet och familjelivet är det bra att försöka sänka sina krav. 

Försök hitta sätt att varva ned med

För att hantera stress och få mer vila i tillvaron kan det vara bra att lära in en teknik för avspänning och avslappning. Många kan uppleva att promenader i naturen är avstressande. Att lyssna på musik, pod eller en inläst bok kan hjälpa dig att koppla bort jobbiga tankar.  

Välj saker som man vet att man gillade att göra innan man blev sjuk, detta även om lusten saknas. Att ägna sig åt sådant som intresserar en och ger livslust är också viktigt. Tänk på att göra sådant man brukade tycka om att göra, även om lusten just då fattas.  

Andra skyddande faktorer

Stress, höga krav. Alla måsten och påfrestningar är exempel på riskfaktorer. Motsatsen kallas ibland för skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer är sådant som ska få dig att må bättre inte sämre.  

Det kan till exempel vara stöd från närstående, familj och vänner, eller att ägna sig åt saker som känns meningsfulla. Även gemenskap i form av föreningar, församlingar, grupper eller forum på nätet kan ge ett stöd och en känsla av att man är en del av något vilket kan ge ett välbefinnande. Att vara närstående till någon med depression är inte lätt  

Det kan vara svårt att hjälpa och stötta någon som är deprimerad. Oftast kan personen verka sur och ointresserad, eller aggressiv och ibland verka känslolös. Det är ofta en person inte själv förstår att den är deprimerad. Då kan det vara du som närstående som märker förändringen, och behöver prata med din närstående om vad du har märkt. Uppmuntra till att söka vård Uppmana den som är deprimerad till att söka vård.  

Ha tålamod och försök att ge hopp genom att berätta att det finns behandling som hjälper. Det kan kännas som att den som är deprimerad inte lyssnar på det du säger. Därför kan det kännas otacksamt, men det behöver inte vara sant. Det är vanligt att personer som varit deprimerade berättar i efterhand att det var stödet från omgivningen som fick dem att kämpa på. Viktigt att veta är att det inte är skadligt att prata om självmordstankar Det är verkligen inte skadligt att prata om tankar om självmord med någon som har självmordstankar. Det ökar inte risken för att den som tänker på självmord verkligen kommer att försöka ta sitt liv. Tvärtom är det bara bra att hjälpa den som mår dåligt att sätta ord på sina tankar och känslor. Det kan verka som en ventil som istället för att explodera, lugnt och sansat öppnas för att ventileras i lugn och ro. 

Våra Youtubefilmer

https://youtu.be/4P2hQjRlT2w
https://youtu.be/rfly57hlksw